Det här inlägget kommer att handla om och exemplifiera hur vi på Trettiosju grader gillar kontraster men inte skav. Vi menar ju att livet inte ska behöva skava. Det ska vara behagligt som att glida ner i kroppstempererat vatten. Inte iskallt. Och detta behagliga kan ofta komma från kontraster. Kontraster men inte skav.
Vi tänker att självvalda, medvetet valda kontraster i livet är fint och härligt. Till exempel gillar vi mycket tanken på att variera det lugna med det aktiva. Som typ ibland yoga, ibland promenader. Det känns bra att ibland använda hjärnan och ibland kroppen. Som att medvetet skaffa sig tanketid och reflektera över sina egna handlingar och vad som pågår runtikring en. För att sedan hugga i med kroppen och städa hemmet eller klippa gräset. Vi tänker att det är nyttigt och hälsosamt att våga vara ensam med sig själv i perioder och att tycka om det. Och andra gånger är det härligt att umgås med människor och verkligen lyssna på andra, få ett utbyte. Allt detta vill vi beskriva som kontraster i livet. Att känna olika känslor och uppleva olika saker.
Det vi ofta kan tycka känns “skavigt” i våra liv kan vara det påtvingat inrutade. Som till exempel att varje måndag klockan åtta ska man vara på plats på ett jobb och på fredag vid fem får man ta helg. Eller som att på fyra, fem veckor på sommaren ska det som kallas semester infinna sig. Då ska alla va glada och lyckliga. Massor ska upplevas samtidigt som hemmets alla projekt ska ros i hamn. Och vädret ska va bra, måste va bra. Resten av året förväntas man leverera och ha nån slags lunk som lätt blir till en enda transportsträcka.
Hur tänker du kring kontraster och skav? Förstår du vårt resonemang? Håller du med?
/Malin och Jenny