Det är så lätt hänt att man skaffar sig mer än man kan ta hand om. Har jag märkt. Och är det inte dumt så säg. Det leder ju till att man förfar saker. På ett sätt man inte hade planerat från början.
Man ansträngde ju sig jättemycket för att bygga den där altanen. Grävde ur, gjöt plintar, åkte till brädgården, la ner massa pengar och TID, sågade, spikade, mätte och svor. Och pustade sedan ut och njöt av sitt fina verk. Men sen gick man vidare. Mot nya mål och nya projekt. Och sen en sisådär fyra år senare känns altanen ledsen. Den är torr och fnasig, lortig och stickig. Man täcker över med nån tjusig matta, ställer nån stor blomkruka (med såsmåningom vissnande blomster). Men innerst inne blir det en energitjuv. Man önskade att man hade tid och ork att ta hand om sin fina altan så som man hade tänkt från början. Skrubba och olja varje år.
Jag tycker det här exemplet går igen på så många saker i mitt liv. Det kan gälla kläder, skor, sommarstugor, båtar, bilar, husdjur och säkert massa annat. Det blir så lätt att man drar igång, skaffar sig. Men man glömmer att underhålla och ta omhand. Och vad leder det till? Ja, massa dåliga grejer kommer jag fram till:
1. Man förfar saker.
2. Det o-omhändertagna (finns ett sånt ord?) blir till energitjuvar vare sig man är medveten om det eller inte.
3. Det leder till en ond spiral. För när man istället för att ta hand om det man har skaffar sig mer och nytt, så blir det ju ännu mer att inte hinna ta hand om. Och så snurrar det på.
4. När man skaffar sig nya saker och drar igång nya projekt så leder det, förutom att man inte hinner förvalta det man redan har, till att man indirekt väljer bort att tid att “bara vara”. Typ plocka svamp, bara hänga med människor och göra andra enkla vardagsgrejer.
Så vad blir min slutkläm? Inte riktigt säker. Men i min idealvärld, dit jag strävar, har jag den mängd saker som jag kan, vill och orkar ta hand om och underhålla. Förvalta. Och när jag skaffar mig något nytt så kanske jag måste säga hejdå till något annat. Eller på något sätt växelverka. Känna att jag är nöjd med något för en tid framöver, då kan jag dra igång eller skaffa mig något nytt.
Hur ser du på detta? Har du fler exempel på områden där man lätt glömmer att förvalta det man har?
/Jenny