När jag bläddrar i nya Miokatalogen så slår det mig, det som jag redan är högst medveten om men som jag inte reflekterat över på ett tag. Alla dessa val. Jag blir nästan full i skratt.
På soff-sidorna. Sju olika ben att välja på. Fem olika armstöd och tretton olika klädslar. Plus jag vet inte hur många modeller och vinklar på soffor. Och köp till kuddar här och nackstöd där. Undrar hur många varianter man kan få ihop. Nåt mattesnille får gärna räkna på det. Jag skrattar när jag tänker – vem sjutton 1. Behöver så här många valmöjligheter? Vad är det bra för? Fattar absolut icke. 2. Satt på Mio och bestämde att ”ja, såhär många varianter behövs. I år behöver vi nog lansera en åttonde variant på soffben. Annars blir våra kunder besvikna. Dom måste ju få nåt att välja på.”
Det är ju för tusan bara nåt man ska sitta i. Jag stirrar på de olika varianterna på ben. Ser inte ens skillnad. Var kom allt detta ifrån?!
Här finns såklart tusen och åter tusen exempel i vår värld i vår tid. 43 sorters yoghurt, 32 sorters toapapper, 312 sorters barnvagnar, 1 miljon sorters bilmärken och modeller. Hudkrämer, hundraser, resmål, köksluckor, fasadfärger, duschblandare, lunchrestauranger. Osv osv osv in i oändligheten. Man orkar ju inte. Jag orkar inte. Här gick väl ändå valfriheten och individualismen över styr? Vad ska alla dessa val vara bra för?
/Jenny
Håller med att det är konstigt hur mycket det finns att välja på. Så energikrävande att försöka hitta rätt bland alla dessa valmöjligheter.
Svårt att komma på en strategi att leva enklare och inte lägga så mycket energi på alla val.
Tack för en bra blogg med tankeväckande texter!
Tack för din fina och kloka kommentar.
Jag tror det handlar om 1. pengar (försöka lura konsumenterna att det går att köpa lycka. 2. att en del människor faktiskt tror att det är utsidan/ytan som betyder något. 3. och det i sin tur kan
bottna i någon sorts tomhet och att människor söker en identitet….mvh amatörforskaren
Jag tror det ligger mycket i amatörforskarens spaningar.