Bröllopet

Efter massa år tillsammans gifte vi oss innan sommaren. Härligt och fint! Efter flera år med sorger och bedrövelser och barnafödande kom vi äntligen till skott. Jag tänkte att det här inlägget skulle handla om att det är okej att gifta sig på sitt eget sätt. På vårt eget, för oss trettiosjugradiga sätt.

Jag tänker att det är så lätt att man kring ett giftemål gör så mycket för andras skull. Det verkar knäppt och dumt. Men jag förstår också att det lätt blir så. Var och en får göra precis som de vill. Men jag tänker att jag kan visa på vårt sätt kanske för att peppa nån att inte göra enligt “normsättet”, om det inte är det man vill. Då ska man ju såklart göra det. Jag tänkte visa att det går alldeles utmärkt att gifta sig och få en underbar, rolig, avslappnad och minnesvärd dag utan månader av förberedelser och utan att spendera massor på fotograf, inbjudningar, smink, hår, kläder, mat, lokal, ringar, blommor och allt vad det kan vara.

För att överhuvud taget få till det så gjorde vi enligt följande:

  • Bestämde oss tre veckor innan. Fick ett förslag på datum av vigselförrättaren och bara tog det.
  • Beslutade att bara tre vänner och vår egen familj inklusive hunden skulle va med på själva vigseln.
  • Bokade en lunchbuffé för närmaste familjen som vi mötte upp med.
  • Hade världens bästa vän som fixade till oss lite lagom på morgonen. (Och strök våra kläder kvällen innan medan vi åt popcorn. Vilken vän.)
  • Köpte klänningen på rea på nätet (och den hamnade hos postombudet utan avi så jag hämtade väl ut den typ två dar innan).
  • Det enda min man köpte nytt var vita sneakers. Mycket väl prioriterat!
  • Sladdade in på köpcentret och beställde ringar typ en vecka innan av världens kassaste försäljare som menade att de flesta åtminstone la en månadslön på ringarna. Gjorde vårt eget val på fem minuter och vi är skitnöjda med det. De han komma två dar innan vigseln.
  • Hade ingen brudbukett men våra tjejer ville ha blommor så cerisa rosor inhandlades på vår lilla kvarters-Coop dan innan. Treåringen valde.
  • Bad systern som jobbat som fotograf ta några bilder i farten.
  • Åkte hem efter vigseln, drack champagne och käkade charkisar och ost i vårt eget uterum. Bästa vännen blev kvar oplanerat. Så himla fin stund.
  • Fick som av en slump (?) världens bästa vigselförrättare som helt utan nån planering inför vigseln gav oss helt rätt budskap som handlade om nuet, vardagen och friheten.
  • Beställde solsken av änglarna. Och fick det.

/Jenny

Kalles sex liv

Den här veckan känns det givet att tipsa om programmet Kalles sex liv. I sex halvtimmeslånga program träffar programledaren Kalle Zackari Wahlström människor som valt ett annat sätt att leva på.

Programmet handlar om människor som har vågat bryta ett mönster och tagit sig ur ekorrhjulet. Vi har sett de tre första avsnitten. Och vi gillar det. Vi är ju inte på något sätt så extrema som personerna som porträtteras i programmet. Men programmets tema och angreppssätt känns så Trettiosju grader. Kalles frågor känns precis som våra. Han frågar sig om det finns andra sätt att leva. Som gör en lyckligare. Frågeställningarna presenteras på nån slags naivt men väldigt äkta sätt. Vi fattar precis.

Och slutklämmen på avsnitt två blev något som vi tar med oss. Kalle beskriver att David som porträtteras  i avsnittet lever sitt liv “med flit”. Han menar alltså att han har fattat medvetna beslut. Tagit reda på vad det är han egentligen vill här i livet och gjort aktiva livsval. Han låter inte livet bara hända. Älskar det säg:et. Exakt så. Vi vill leva med flit.

In och titta om du inte redan gjort det!

/Malin och Jenny