Jag känner ofta stressen, pressen och hetsen. Hetsen att köpa eko-tvål (men nähä nu läste jag att inte ens ekotvål är ekotvål. Nån hård variant ska man visst skrubba sig och tvätta håret med), äta vegetariskt, inte äta socker, inte utsätta sig för kemikalier och andra konstigheter. Och så vidare och så vidare.
Detta stressar mig på riktigt och adderas på pressen att ha fint hem, trendig garderob, väluppfostade barn, problemfri relation, ny bil och bra jobb. Ibland funderar jag kring vad som är värst. Att bli helt knäckt och uppstressad av att tänka på och försöka leva upp till allt det där. Eller att tvätta sina händer med förkastlig tvål (av miljöhänseende? Med tanke på vår hud? Jag vet inte ens. Antagligen både och), äta en burgare då och då, trycka i sig en påse lördagsgotta. Jag vet inte vilket ben jag ska stå på. För att ta reda på hur man ska göra bäst för sin egen (, sina barns) och planetens skull krävs kunskap. Och att skaffa sig kunskap tar tid och kräver ansträngning.
Jag vet inte om jag orkar. Orkar du? Kanske vi måste försöka orka. Och då borde ju verkligen detta med yta och prestige komma långt ner på listan. Tänker jag. Eller?
/Jenny
För mig blev det lite mer tydligt när jag blev förälder. Att ansvara för någon mer än mig själv och känna att man vill leva för alltid för att kunna finnas där för sitt barn. Yta och prestige blev helt oviktigt. Fin bil, vad andra tycker, osv känns helt oväsentligt. För mig blev det däremot naturligt att göra allt jag kan för att ha ett långt och friskt liv – både för min egen del och för min dotter. Att ge henne bästa tänkbara förutsättningar för att vara frisk. Jag försöker leva efter ledorden “Ät naturlig mat lagad från grunden – Rör på dig i naturen – Älska och tro på dig själv”.
Tack för din kloka kommentar Anna. Jag imponeras av din förmåga att lyckas upprätthålla din livsstil efter dina ledord. Jag känner att det är så lätt att tappa det där perspektivet på att vilja vara frisk ett helt liv när alla frestelser och mindre smarta val ligger så nära till hands. Du inspirerar.
Jag tror inte på allt eller inget. Jag tror att mycket utav pressen ligger i att vi måste göra ALLT så jävla bra hela tiden. Jag försöker ofta tänka att “En gör så gott en kan”. Vi köper ekologiskt så gott vi kan. Kanske 70 %? Vi använder tygblöjor men ibland slinker det in nån slängblöja också. Det är helt ok. Vi behöver inte köra all in. Genom att ta bort pressen känner jag att jag orkar ge mer också.
Yta däremot tycker jag är svårt och jag tror det är lätt att döma andra därefter. Om man har snygga prylar betyder det automatiskt att man är slav under pressen ? Om man gillar snygga kläder betyder det att du är ytlig ? Jag tror inte det. Om det handlar om yta inför andra kanske. Att ha städat hemma behöver inte betyda att du aldrig umgås med dina barn eller aldrig gör nått kul.
Ta det lugnt, var snäll mot dig själv och andra och gör så gott du kan. Så tänker jag 🙂
Tack du dina ord. Jag tror du har så rätt och det där med att göra så gott man kan känns väl som ett riktigt Manne-budskap som vi har fått med oss både du och jag. Kloka tankar om det där med yta också. Jag tänker att om man genuint har ett intresse av kläder, inredning t.ex. så är det ju bara härligt och bra. Men om man inte har det så är det lätt att man känner pressen att lyckas inför andra inom dessa områden, som du skriver. Just eftersom detta med yta är saker som premieras i vårt samhälle. Och då blir det bara jobbigt. Och inte trettiosju grader eftersom man själv egentligen inte vill eller kan eller orkar va bra inom dessa områden. Man är bra inom andra områden, men kanske områden som inte räknas lika mycket inom normen för vad som är bra/har status i Sverige år 2017. Dina avslutningsord säger ändå så jävla mycket. Ta det lugnt, vad snäll mot dig själv och andra och gör så gott du kan. Världens bästa mening. Tack Maria. Kram
Hittade hit från Fantastiska Farbror Fris blogg. Har läst igenom flera av inläggen och gillar dem skarpt, tack för att ni delar med er av era tankar!
Jag har väldigt lätt för att bli överinspirerad och känna att man vill göra tusen saker på en gång när man väl är motiverad. Efter att ha läst den grymma boken “Lev enklare” så försöker jag nu aktivt träna på att göra saker i långsammare takt och njuta mer av varje moment. Jag försöker släppa tankarna på att man måste fixa allt på en gång och ta en sak i taget. Det bästa för att hitta en hållbar livsstil tror jag är att göra det som känns bäst/mest motiverande för stunden, ta en sak i taget och sakta men säkert finna sin väg fram. Det tar tid och energi att hitta nya rutiner. Jag tror vi alla får tänka på att vara snällare mot oss själva och inte drabbas av prestationsångest genom att jämföra sig med andra som ligger längre fram i sin förändringsprocess.
Ser fram emot att få läsa mer inlägg från er, ska även ta och kolla igenom massa äldre inlägg när jag får tid. Nu är det dags för en lugn oplanerad dag.
Ha de bäst!
Vad kul att du gillar vad du läser hos oss! Hoppas du vill fortsätta hänga med oss och om du vill sprida ordet om vår blogg vore det ju toppen! Ja, Lev enklare har jag också läst. Även om det var längesen. Ska nog plocka fram den igen, tack för tips! Och tack för påminnelse. Känner igen mig i det du skriver. Måste komma ihåg att ta en sak i taget. I lugn och behaglig takt. /Jenny