Mycket av mina tankar kretsar just nu kring det här med att göra det man gillar. Hur mycket ska och kan livet styras av det? Att göra det man gillar. Det man verkligen trivs med. Det trettiosjugradiga.
Såklart kan man gilla många saker. Dessa saker borde kunna ges olika proportioner och sedan formar man sitt liv utifrån det. Fast det beror ju mycket på VAD det är man gillar. Vissa gillar att operera människor, andra gillar att laga mat till sin familj. Det ena något mer lukrativt än det andra om man säger så.
För egen del har jag ofta känt att jag inte heller vet vad jag gillar. Jag har nu fattat varför. Det är för att 1. Jag har inte riktigt känt efter förut, inte riktigt riktigt känt efter. Alltså frågat mig själv inåt och inväntat svaret. Känt hur det känns i kroppen och i själen. 2. Jag har kommit på att det som jag gillar inte har räknats, inte ens i mina egna ögon. Därför har jag inte fattat att det är det som jag gillar. Låt mig förklara närmare.
Jag har kommit på att en stor del av det som jag gillar är tid, lugn och ro, att ta hand om hemmet, min familj, mig själv och finnas till för andra. Så nu när jag har kommit på det, hur ska jag hantera det hela? Man kan ju inte direkt försörja sig på det jag gillar. Det är väldigt lätt att bara slå bort tanken ur skallen, tänka att det inte går att forma sitt liv kring det som jag trivs med.
Normen gör det enklare för dom som gillar, alltså verkligen gillar, att va till exempel kirurger. För enligt normen finns både status, pengar och nytta för samhället i att vara kirurg. Men jag då, ska jag trycka undan det som jag gillar, det som gör att jag går genom livet och på riktigt trivs? Min slutsats blir att jag vill försöka sträva mot det som passar mig, som är mina trettiosju grader. Jag får skita i normen. Annars blir det inge bra. Jag måste tänka att jag ska designa mitt liv efter det. Tänka att jag visst är bra, gör bra saker både för mig själv, mina närmaste och för samhället i stort om jag gör det. Och den bästa peppen på detta tema kommer från professor Micael Dahlén.
Jag tänker också att om fler skiter i normen så finns ju snart ingen norm. Hur härligt vore inte det?! Hur tänker du kring detta och vad gillar du?
/Jenny
Så kloka resonemang! Jag tänker att jag nog är där du varit, att jag inte riktigt riktigt känt efter. Det behöver jag göra.
Jag vet att jag gillar tid. Tid för familjen och tid för vänner. Tid för att göra ett långkok eller ett surdegsbak.
Jag gillar även att hjälpa andra, och där kommer mitt ursprungliga yrkesval in. Dessa två borde gå att kombinera på annat sätt än vad jag gör idag, det gäller bara att hitta en kombination som fungerar.
Tack för all inspiration och pepp till att tänka alternativt!
Tack för din fina kommentar. Hoppas du hittar tid att just känna efter. Det är ju väldigt bra att du är medveten om vad du behöver göra. Stor kram